Syftet med uppsatsen är att beskriva Karl Marx teori om hur värde övergår till pris samt redogöra för kritiken av denna. Att redogöra för och dra slutsatser av TSSI, vilka i sin tur hävdar att beroende på hur Marx läses kan omvandlingen mellan värde och pris ses som konsekvent..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om Karl Marx och Wright Mills teorier om alienation går att koppla till en högstadiemusiklärares arbetssituation och hur denna koppling i så fall ser ut. Eftersom tankarna och teorierna om alienation berör mångt och mycket så har jag valt att behrönsa teorianvändningen till två perspektiv som jag kallar det ideala arbetet(från Karl Marx) och alienation som diskrepansteori(från Wright Mills). Dessa teorier har i sin tur omformats till hypoteser för att underlätta analysen. Metoden som jag har valt för denna undersökning är samtalsintervju och jag har intervjuat fem musiklärare verksamma på högstadiet. Ur undersökningens resultat och analys framgår det att det i stora drag finns fyra orsaker till en potentiell alienering: viljan att lära känna eleverna, betygssystemet och kursmålen, de skriftliga omdömena och arbetsbördan.

Uppsatsen syftet var att förklara varför arbetarklassen är sjukare än andra yrkesverksamma grupper med hjälp av Marx och Webers teorier. Forskningsfrågan formulerades så här: Går det att använda Karl Marx och Max Webers teorier för att förklara det faktum att arbetarklassen är mer drabbade av ohälsa än övriga klasser? Studien gjordes uteslutande utifrån litteratur som behandlade ämnena klass och ohälsa. Marx och Webers teorier hämtades från översättningar av originalkällor. Materialet anlyserades sedan under tre rubriker: "arbetet", "företaget" och "samhället".

Abstract: The purpose of this study was to examine the Swedish industry- and craftmanship trade, specifically the relationship between effort and reward and how it affects the meaningfulness during labour hours. Also, what are the possible effects on production efficiency as a whole? Discussed and analyzed through empirics and previous research.38 workers filled out a survey and two interviews were conducted to get a more analytic depth to the data.The results showed that there is little to no reward for high effort during labour hours on the evaluated workplaces, combined with low commitment and meaningfullness. My conclusions are that more ways of effort-based rewards would likely have a positive effect on meaningfulness and thereby the production as a whole. I also show that the theses of Karl Marx are still plausible and relevant in modern day industrial- and craftsmanship trades in capitalist countries..

This essay examines two communist parties in Sweden; The Communist Party (Kommunistiska partiet [KP]) and Sweden's Communist party (Sveriges kommunistiska parti [SKP]). Furthermore, this essay is a comparative study where the two parties' political agendas are compared. The method with which the study was conducted is a quantitative content analysis, where the frequencies of usage pertaining to certain words and expressions have been measured. The Communist Manifesto by Karl Marx has also been compared to these two parties' political agendas concerning words and expressions. This was done in order to determine which of the examined parties stands closer to the aforementioned original document from an ideological perspective.

In the Philosophy of Right Hegel develops the concept Sittlichkeit (Ethical life) that represents Hegel´s view of how the State should be constituted. In Critique of Hegel?s ´Philosophy of Right` Marx provides a critical so called ?Prussian? reading of Hegel as ultimately a defense for the Prussian empire of that time. The study focuses on a close reading of the chapter on the state, which includes the paragraphs 257-313 in the Philosophy of Right. It examines how Marx?s philosophy developed from this Criticism including some of his basic concepts, notably Gemeinwesen and Gattungswesen, that he takes over from Hegel and includes in his own theories of human alienation.

This thesis is based on the conception that class is relevant. The thesis discussesclass relevance and consciousness of class amongst personal at the department ofsocial welfare in Lund.I have studied different theories of class from Karl Marx, Max Weber and PierreBourdieu. The study´s empirical survey is based on interviews with the personalat the department of social welfare in Lund. Then I have applied their view onclass on models based on the theories mentioned above.Out of my analysis I can draw the conclusion that the consciousness of class ishigh and that the applied models matches the interviewed personal. An importantaspect is that class perspective is bound to class.

Arbetet är en litteraturstudie över fyra olika teorier om klasser, nämligen Marx, Weber, Erikson och Goldthorpe samt Wrights teori om klasser. Teorierna beskrevs, jämfördes med varandra samt utvärderades utifrån deras förmåga att nå upp till den vetenskapsteoretiska läran falsifikationismens ideal. För att förklara materialet användes diskursanalys där avsikten var att se hur senare texter om klass byggde på tidigare ? d.v.s. diskursiva praktiker.

Studien undersöker huruvida Marx och Engels, i det Kommunistiska manifestet, beskriver en folkrörelse utifrån moderna samhällsvetenskapliga kriterier. Vidare undersöks om samma manifest ser idrotten - en del av folkrörelsen - som en ingrediens för att förverkliga Marx och Engels idé om det kommunistiska samhället. Resultatet visar på att det som skrivs av författarna är lika med en modern folkrörelse, men också att idrotten inte ses som viktig för att förverkliga idéerna..

Abstract (in English)The task for the diploma work was to develop methods for measuring of moisture content by the Karl Fischer method, in jam, jelly sweets, and fudge.The start premises was a for the company whole new equipment, which should be started up. Then programs should be developed for different kind of samples.In the task it was as well included to develop methods for dissolving the different kind of samples, since the Karl Fischer method demands completely dissolved sample material..

Detta examensarbete undersöker hur marxismen framställs i läroböcker. Detta är intressant eftersom att läroböcker används mycket i skolan och deras innehåll ses som auktoriativt av elever (det vill säga, de tror på det som står däri). Marxismen är också en central ekonomisk teori som kan läras ut i både samhällskunskap och historia.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marxism framställs i läroböcker. Detta syfte preciseras i frågeställningar som frågar vilka aspekter av marxismen som inkluderas i läroböcker och om dessa aspekter skiljer sig åt mellan böcker för ämnena historia och samhällskunskap samt mellan böcker för högstadiet och gymnasiet. De aspekter jag utgår ifrån är marxismens grundläggande beståndsdelar fastställda av Vladimir Lenin.Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys som problematiserar undervisningsinnehåll (och som därmed är en bred didaktisk analys) visar denna undersökning på att framställningen av marxismen i läroböcker är exkluderande när det gäller aspekter av marxismen, att läroböcker i historia inkluderar mer aspekter än de i samhällskunskap, samt att ingen signifikant skillnad mellan böcker för högstadiet och gymnasiet föreligger.

Relationen mellan samhälle och individ har länge varit ett omtvistat ämne i samhällsvetenskapen. Diskussionen har ofta kommit att föras mellan de två motsatta ståndpunkterna holism och individualism. Enligt den förstnämnda måste samhället förstås som en helhet vilken inte låter sig reduceras till summan av individerna betraktade separat. Enligt den andra måste sociala fenomen förklaras som resultat av individers handlingar. Medan både Durkheim och Weber enkelt låter sig placeras i varsin ände i detta motsatsförhållande, har varken Marx eller Mead tolkats på ett motsvarande entydigt sätt.

Denna studie behandlar ämnet ledarskap och inriktar sig på den militära ledarskapsteorin Utvecklande ledarskap.  Uppsatsen syftar till att undersöka om Karl XII:s framgångar som ledare kan förklaras genom en modern ledarskapsteori såsom Utvecklande ledarskap. Detta görs genom att undersöka om de eftersträvansvärda ledarkaraktäristika som nämns i Utvecklande ledarskap även går att finna i återberättelser om Karl XII:s ledarskap under den Senkarolinska tiden.Teorin Utvecklande ledarskap har analyserats gentemot dess föregångare Transformational leadership för att få en djupare förståelse för vad den utvecklande ledarskapsteorin innebär samt öka utbudet på beskrivningar av eftersträvansvärda ledaregenskaper. Här identifieras tre kännetecken som sammanfattar teorins önskvärda ledaregenskaper: Föredöme, Personlig omtanke samt Inspiration och motivation.Dessa kännetecken prövas sedan mot återberättelser av Karl XII:s ledarskap för att påvisa att många av de önskvärda ledaregenskaper som nämns i de moderna ledarskapsteorierna även gick att finna i Karl XII:s ledarskap. Resultatet av studien blev att många av de karaktärsdrag som nämns i Utvecklande ledarskap också gick att finna hos Karl XII med skillnaden att innebörden av begreppen ändrats på grund av kulturella och religiösa förändringar med tiden. En sista skillnad är att dessa karaktärsdrag inte var nedtecknade i en teoretisk modell under den Senkarolinska tiden, då Karl XII regerade, vilket försvårade transferering och utbildning i ämnet..

Uppsatsen kommer att avhandla ledningsförhållandet under Karl XII:s fälttåg i Norge 1718. Syftet med uppsatsen äratt pröva det historiska händelseförloppet kring anfallet mot Trondheim utifrån hur vi idag uppfattar uppdragstaktikoch påvisa förekomst av denna. Min hypotes är att de bärande tankarna i uppdragstaktik inte är ett sentida fenomen. Iuppsatsen kommer jag att söka svar på följande frågeställningar.- Var Karl XII en delegerande eller centralstyrande militär chef under den Jämtländska arméns anfall motTrondheim 1718?- Finns det spår i Karl XII:s ledning av Armfeldts armé av det vi idag kallar uppdragstaktik?Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är uppdragstaktik som den beskrivs i den svenska militärstrategiska doktrinenfrån år 2002.

I denna uppsats kommer jag att behandla Karl XII och hur denne har framställts i läroböcker från 1884-2003. I min uppsats har jag valt att behandla 14 läroböcker, som i sin tur jag delat upp i tre stycken epoker: Epok I, Epok II och Epok III. Analysen i sin tur har utgått i från tre teman. Vilket jag med hjälp av ett diskursanalytiskt förhållningssätt försökt redogöra kring hur författarna framställt Karl XII, hans personlighet, centrala skeenden samt värdeladdade ord kring Karl. Analysen kommer fokusera på uttalanden från författarna som kan anses vara värderande, samt koppla författarens ställningstagande och sedan se om det stämmer överens med den rådande historieforskning som gällde när läroboken skrevs.